Åh, känner mig rädd nu. Om jag äter kanske jag blir förgiftad. Kanske sätter i halsen och kvävs. Om jag far ut och springer kanske jag stukar foten. Om jag somnar nu så kanske jag aldrig vaknar. Om jag inte somnar nu så är jag för trött imorgon. Om jag gör som jag lovat och följer med ut på krogen imorgon så kanske jag gör bort mig totalt bland massa människor. Om jag istället sitter hemma imorgonkväll så är det safe för min egen del, men jag sviker min vän. Om jag är glad så kommer folk tro att det är bra med mig. Om jag berättar för mycket på bedömningssamtalet på vuxenpsyk så kommer jag ångra mig senare. Om jag berättar för lite kommer jag aldrig ur detta. Om jag inte äter blir jag tillslut inlagd. Men om jag äter blir jag tjockare. Om, om, om...

Det låter så jävla patetiskt detta, men om jag fick välja helt själv, utan att bry mig om en endaste annan människa, då skulle jag stänga in mig på rummet och inte göra någonting alls. Inte äta, inte umgås, inte träna, inte skada mig... Vad jag än gör så kommer något hända. Så rädd...