För en vecka sedan var livet så bra. Jag och Mr.Could have been my B-friend but that's never gonna happen var fortfarande on-going och kärlek var en bra sak. En grym utekväll med bästa gänget värmde färskt i tankarna. Hade just träffat underbara Olive från England och det faktum att hon skulle åka hem tre dagar senare var inte alls något som brydde mig. Det kändes som att den kvällen skulle vara för evigt. Allt var ju så bra. Så bra att jag till och med för en kort, kort stund övervägde att låta livet vinna. Låta livet vinna och skrota all psykisk ohälsa. Bara leva.

Men nu då? Sitter ensam på mitt rum. Mr.Could have been my B-friend but that's never gonna happen har i en enda kort liten mening sammanfattat att han bara vill vara vän med mig och jag både älskar och hatar honom på samma gång. Olive är tillbaka i England, flera hundra mil härifrån. Vi som var så bra. Jag bara väntar på att två av mina närmsta vänner ska flytta mil härifrån, till andra städer för att studera på universitet. Jag blir kvar. Ensam och all alone.

Nu kommer tårarna. Åt för mycket till middag och ångesten sköljer över mig. Ångest över mat, över vänner, över framtiden, över kärlek och över livet.
Måste ut och spring bort känslor och tankar.
Vi hörs. Kanske.

Ska snart iväg till kompis nu. Ville bara berätta att mitt liv suger.

Det går så jävla sakta neråt. 64,1 kilo idag. Vill väga 48 nu. Nu, nu, NU!
Men samtidigt som kilona trillar av så tillsätts mer och mer ångest. Ångest för mat, ångest för vikt, ångest för förändringar, ångest för livet. Ångest.

Mr.Loverboy är numera Mr.Could have been my B-friend but that's never gonna happen. Jag fick det i klartext. Han tycker jag är trevlig men vill bara vara vän med mig. Jag vill ha en anledning. Varför? Igår fick jag en sån fin kram som betydde mer än vänner, och idag..? It doesn't make sence. It doesn't.

Vill inte att tiden ska gå. Eller gå kan den få göra, men just nu bara springer tiden iväg. Snälla stanna, jag behöver andas, tid att tänka och tid att reda ut knuten i bröstkorgen. Vars är pausknappen..??

65,9 imorse. YES!

Och ikväll blev det spontan utekväll » alkohol i den mängd {en cider + två shots} att det är lagom vätskedrivande, plus jäkligt mycket dans på dansgolvet {förbränna kalorier, förbränna kalorier!} så jag hoppas att det syns nåt litet på vågen imorgon i alla fall. Om jag hinner kissa ut en del bara, hehe... Nåt fyllekäk vart det då fan inte! Det är inget för mig. Vill känna mig smal och ren.. Smal och ren..

Mr. Loverboy var med ut ikväll också. Holy bananas, snygg! För att få nån fart på torpet så såg jag till att vi bytte nummer innan kvällen var slut. Nu sms'ar vi och jag ler varje gång mobilen vibrerar.

{ BLI INTE KÄR FÖR FAN!! }

Fetto. Åt glass som kvällsfika ikväll med familjen. Inte nå mycke, men ändå så att man får den där dåliga känslan. Hatar det. Eller, jag hatar att ha känslan, men jag älskar att den finns - får mig att inte vilja äta nå mer på flera dagar. Tänk om man ändå kunde få fasta utan att nån la sig i...

66.0 kilo imorse. Trots min 2 timmar långa promenad. Fuck.
Och idag har jag inte hunnit promenera alls, trots att jag skrev det igår. Vill så gärna se 65.X. Det är nog lite utav ett oskrivet delmål för mig. Men helvete, tänk om ja går upp imorgon på grund av glassen...???

Var ute på en 2-timmars promenad ikväll.
Sa till mamms och papps att jag strosade i butiker i ca 1 timme, resten promenad. Dom blir helt galna om jag tränar för mycket. Vill inte, inte, inte att dom ska förbjuda mig saker och ting för att dom tror att jag ska falla dit igen, but hey, I'm already there, so.. Vad spelar en eller två timmars extra promenadtid för nån roll?

Vågen imorse : 66,2 kilo.
Vågen imorgon : 55,9 kilo. {Man kan väl hoppas!}
Blir 1,5 timme promenad imorgon.

Nighty!

Vill träffa han en gång då han / jag inte är {små}full. Inte på krogen eller förfest alltså. Han verkar helt underbar. Snygg, muskulös, vackert leende, trevlig, maskulin, snygg, snygg, snygg... Kan inte direkt påstå att jag känner han i och med att det vi gjort när vi umgåtts är att ha dansat, shottat och spårat. Haha. Vill träffa han på tu man hand. Vill bli hans.

Min bästa vän kommer flytta till Skellefteå för utbildning.
Gråter, gråter, gråter. Vad ska jag göra utan henne?

Jag hade jävligt dryg mensvärk inatt. Vaknade mitt i natten av att höften och ländryggen höll på att sprängas. Gick upp och hämtade Alvedon och det var ju ett under att jag kom tillbaka till mitt rum utan att svimma.

Om fyra dagar stänger AnaMia-sidan.

Jag står fortfarande på 66,8 feta ton.
Hade bara gått ner 0,2. Det går så jävla långsamt.
Hata, hata, hata.

Det har gått 4 år med ätstörningen och 2,5 år i behandling. Är jag ens i närheten av att må bra?
Nej.

Om exakt 30 dagar fyller jag 19. Jag som inte ens ville fylla 18. Inte 17 heller för den delen. Hatar högtider och firanden. Hatar att tiden går. Vill backa istället.

Slut.

Tisdag.

Failade som fan igårkväll. Hungrig som ett as och spelade med farliga kort i och med att jag satt kvar i köket och surfade, nära till maten. Kunde inte hålla mig, tog fram mackor. Borde som fan ha klarat mig utan dom. Gick bara ner 0,2. Utan dom där jävla mackorna hade det garanterat blivit mycket mer.
67,1 kilo / 167 cm över havet.

Frukosten idag {klockan 13:15 ca} blev bara ett stort glas Fun Light. Typ 5 kcal eftersom jag gillar att blanda den stark. Vet inte om jag har nån plan för resten av dagen, orkar inte tänka så långt. Äh, vi hörs..!

Det finns både fördelar och nackdelar med att sova {för} länge. Kan man lugnt säga.
+ Man sover bort ett par måltider
-  Man vänder på dygnet

Sov till 11:30 idag, gick upp och åt frukost. Hade inget val eftersom föräldrarna också var i köket vid den tidpunkten. Gick på rummet igen, pratade telefon med kompis i en timme. Somnade. Vaknade lite nu och då, drömde läskiga drömmar, och nu är klockan 18:21 och jag har just klivit upp för andra gången idag.
Imorgon måste jag stiga upp klockan 8:00 för jag har tid på sjukhuset. Well, lycka till med det...

Hade gått upp 0,4 kg sen igår. Var ju hos farmor och farfar och åt pizza + efterrätt. Sen när vi kom hem, macka och lite choklad. Hade önskat som fan att jag gått ner, men icket. Får ta en promenad ikväll och även hoppas på att det där med att sova bort ett par måltider gjorde susen.
67,3 kilo / 167 cm över havet.

Träffade världens underbaraste pojke igårkväll som jag inte kan sluta tänka på nu. Så fort jag tänker på honom så pirrar det i hela mig, och i och med att jag tänker på honom konstant så går jag runt som en skakade liten fågel. Wow, han var fin.

Jag var så jävla hungrig igårkväll alltså. Höll på att gå av. Borde ha varit en skön känsla men det var det inte. Tack och lov var klockan så mycket och alla hade gått i säng så jag kunde inte gå upp och börja stöka i köket. I huvudet cirkulerade dock tankar att jag idag skulle fara och köpa massa glass och bara äta, äta, äta. Nu när "idag" är kommen så vet jag inte. Känner mig inte alls sugen på mat. Lika bra det.

What else? 67,5 kilo imorse. Bara ner 0,1 kg sen igår, men bättre de än att gå upp.
Fast ja, jag har fettat på mig igen. Låg ju på 66,9 ett tag och trodde att jag skulle klara 65,0 kilo till studenten, but I didn't. Satsar på att gå ner så mycket som möjligt tills skolan börjar istället. Ska chocka alla. Längtar.