Hej mina två läsare, typ..

Jag är inte på humör. Jag skulle kunna vara, men det snurrar i skallen. Svälta, hetsa, fasta, banta, överträna, kräkas eller dö? Det är frågan. Att vara eller att inte vara. Pladder, pladder - jag får inte tag på orden!

Jättehärlig promenad på 1 timme tidigare idag. Eller ja.. Det började med musik i kärlekens tema {snälla lille pöjk, se mig} samt ett öppet och glatt sinne. Slutade med att jag lyssnade på låten Waltz Moore på högsta volym, stressade steg, frånvarande blick, andan i halsen och tankarna på fettet. Ångest.

Ska det börjas igen? Denna matångest. Ja.
Flera veckor utan denna ångest, varför kommer den tillbaka just nu? När saker och ting ordnar upp sig och jag faktiskt började tycka om livet lite i alla fall. Jag tänker; "Detta måset vara mitt öde - ständigt förföljd av min ätstörning".