Finkalas

2012-01-07 | 16:03:36
Familjen ska ikväll till moster på middag och gofika. Självklart känns det bara överväldigande. Äta mat, vara trevlig och glad, visa att man uppskattar kvällen, busa med barnen, vara vuxen med de vuxna. SAMTIDIGT. Ja, kusiner och barn är också bjudna. Kusiner som är mer nyfikna än Nicke Nyfiken själv. Det är bara 100% omöjligt att kvällen kommer kunna passera utan ;

"Hur går det med maten nu?", "Du ser ut att må bättre!", "Hur går behandlingen?", "Går skolan bra?"
. . . e t c e t e r a . . .

Visst går det bra att sätta på leendet och ljuga ihop en historia att jag mår jättebra och att maten inte bekymrar mig längre, att jag älskar min behandling och kommer gå ut gymnasiet med endast MVG'n. Sånt är jag van vid.

Men för i helvete - jag vill bara slippa undan nyfikna frågor, matbord fyllda till bistningsgränsen av både folk och mat, påklistrade leenden och lögner om att allt är bra. Låt mig bara vara.





Namn:


E-postadress: [visas ej]


Bloggadress:


Kommentar:

Kom ihåg mig?
Trackback
19 år. Umeå. Ätstörd.